Sanden och stenen
>
>Detta är en historia om två vänner som vandrar i öknen. Vid ett tillfälle
börjar dom gräla och den ena ger den andra en örfil. Den senare, som får ont,
men inget säger, skriver i sanden: 'Idag fick jag en örfil av min bäste vän'.
>
>De fortsätter att promenera och kommer till en oas, där de bestämmer sig för
att bada.
>Den som fått en örfil tidigare, håller på att drunkna men hans vän räddar
honom.
>
>När han kommit till sans igen, skriver han på en sten 'I dag räddade min bästa
vän mitt liv'.
>
>Den som givit örfilen och sedan räddat sin
>vän frågar:
>
>'När jag skadade dig skrev du i sanden och nu när jag räddat dig skriver du på
en sten, varför?
>
>Den andra svarar: 'När någon skadar oss skall vi skriva det i sand där
förlåtelsens vindar lätt kan sudda ut det.
>
>När någon gör något bra, bör vi gravera in det på en sten där ingen vind
någonsin kan sudda ut det.
>
>Lär dig att skriva dina skador i sand och dina glädjeämnen på sten'.
>
>Det är vänskapsvecka nu.
>